Skulle vilja opponera sjaälv på nedanstående text då den lyser med brister, men så är det heller inget vetenskapligt utan just ett samtal mellan två goda vänner som av omgivningen kallas parhästarna. Lämnar därför nedanstående som det är med bristerna tydliga att se.

För jag varken orkar eller har tid med någon opponerning. I morgon åker jag till lejon och värme och återvänder hem till Sverige och förhoppningsvis våren om åtta veckor. Under denna tid kommer den här sidan att då och då uppdateras men mer används www.resan.bloggagratis.se. Är ni intresserade så är ni mer än välkomna att följa med på våra åtta veckor genom det skrivna ordet. Lite mindre varmt och lite mindre kackerlackor, så stanna i bekvämligheten ni så tar jag hand om magsjukan och ormarna.

Kram

Syfte: Få en förståelse för egentligen världsliga ting men som när det behandlas, förstås och reflekteras över når nya höjder.

Design: Beskrivande öppna samtal.

Metod: Öppna samtal med KLOK-modellen som instrument.

Analys: KLOK-modellen samt en form av muntlig manifest och latent innehållsanalys.

Bakgrund: Dagen är inte vidare produktiv och soffläge med msn-konferens intaget. Med förståelsen för att allt för stillasittande förslöar kropp och sinne bestäms en promenad med tillhörande sedvanlig nördighet. Som förutsättning för förda livsnära samtal står livet som ett givet objekt.  

Resultat: Livet i två världar föranleder känslor av snabbt varierande art. Känslan av glädjen att det finns ett lås på dörren och att mobilen går att stänga av. Ett alltför intensivt socialt umgänge kan bli alltför påfrestande men genomförs ändå för att hålla sig ajour med egentligen flyktiga bekantskaper och världsliga upptåg. Mellan dessa dagar av världsliga upptåg återfinns dagar av total övergivenhet, innehållslöshet och en känsla av att vara ensammast i världen. Så hur råder man bot på dessa dagar, eller rättare sagt vem råder bot på dessa dagar? Hur irrationellt det än må verka menar författarna att den som kan bringa en aning av innehållsrikedom dessa dagar är den som är minst värdefull sett ur ett djupodlat perspektiv. Och tvärtom den som ur det förnuftiga perspektivet sett verkligen betyder något få sällan samma genomslagskraft dessa dagar. Tragiskt resonemang men inte mindre sant för det.

Vännerna utanför saknar förståelse för hur de två världarna interagerar på ett destruktivt sätt vilket får konsekvenser för ovanstående beskrivna känslor. Antingen drar de sig undan i rädsla för att vara i vägen för studieperiodens snärjighet eller så önskas total tillgång av mig som person. Att jag ska vara tillgänglig eller kanske bättre beskrivet en önskan om ett aktiv deltagande i de båda världarna. Då detta fenomen inte alltid uppenbarar sig vid lämpliga tider skapas ovanstående dilemman.  

Vidare fördes öppna samtal om ämnet; vad som händer då personer i sin omgivning saknar förmågan som författarna menar sig faktiskt besitta - att vara öppen med känslor som gemene man ändå känner. Ofta väljs uppriktighet bort i rädsla för att vara mindre fullkomlig. Därmed skapas distans till varandra och bristen på äkthet gör oss till främlingar med flyktiga bekantskaper.  

Samtalet avslutades med är vikten av att undvika alltför mycket runtikringprat utan att beröra kärnan. Alltför många för ändå sina liv just som så, med prat fört i ytlighet. Något författarna kallar för ljumma konversationer. Samtal med kärna är skönt i ytornas tid.

Diskussion: Orsak till det tragiska resonemang författarna först behandlar och reflekterar kring kan ha sin grund i rädsla för utanförskap och vana av ytlighet. I en tid av social yta står äkthet och verklig omtanke långt ner på statustrappan. Och slaviskt återföljs trappstegen i strävan efter att bli. Vi missar oss själva och de sina som torde stå högt i registret över verkliga, sanna och betydande själar. Om vi väljer bort samhällets kortsiktiga metoder att föra oss framåt och istället ser till långsiktighet kan hända även detta fenomen får rätsida vill författarna mena.       

Slutsats: I ytornas tid förs samtal rörande balans och prioritet, kring uppriktighet och äkthet samt kärnan och vikten av förda livsnära samtal. Kanske ytornas tid har fått sig en utmaning -  fortsatt nördighet och eliminerandet av ljumma konversationer.   

Granskas gärna kritiskt- opponentskap eftersökes.

Kram å goder natt från E och L

Mellan Gävle och Stockholm sker någonstans en förskjutning i status. Jag går från ett liv som innehåller vardag och de fördelar, bekvämligheter men också de olägenheter som vardagen välkomnat kan bjuda på, till en vardag som är tillspetsad, snärjig och allt annat än bekväm men som också får mig att njuta. Som jag förstått blir det på andras bekostnad samt på bekostnad av egen självrespekt. Jag tror mig förlorat fotfäste och längtar tillbaka till stabilitet och Tron på Sanningen. Inte sällan gråter jag över bristen på Närvaro. Däremellan återfinns ändå tilliten och jag ler i tron på att Du ändå är mig nära. Jag väljer att ta våra känslor som de kommer nu i hopp om rätsida. För jag är så ledsen- tro inget annat.

Kan det vara så att jag är en annars högpresterande ambitiös ung kvinna med stora krav på både mig om mig omgivning som jag agerar och handlar på ren egoism.

Låt mig finns balans.

Låt mig finns lugn.

Låt mig finna tillbaka.

Låt mig vara ett tag.

Jag kommer åter- vill jag lova.    

And so facebook makes your relationshipstatus everyones business – why is that so? Ett forum som gör mitt innersta till ditt yttersta, med ett rött hjärta som drar ögon och alltför intresserade naturer till läsning. Jag suckar då dagens bekymmer binder mig till ytlighet och ljumna konversationer. Jag är uppriktigt trött och väljer att plocka bort applikationer men det blir inte utan olägenheter. Syftet tog ett bakslag. Och jag får lov att anpassa mig till konformitet. Gällande regler på vår tids mest integritetskränkande verktyg skapat av egen idioti har nu adapterats.   

Mamma - vad slut glassen tog fort!

www.resan.bloggagratis.se

Ovanstående adress blir resedagboken.

19 days to go.

När jag skriver ”vart ska jag börja” så låter det som att jag är på det klara med vad jag faktiskt ska skriva. Men i mig är det inte så klart alltid. Där flyger tankarna kors och tvärs och förblir för mig svårfångade. Men då och då grabbar jag tag i en reflektion värd mitt intresse och ibland skriver jag om det. En stress väcks inför levererandet av en litterärt stark och klok tankesmedja. Du sa, seriös, djup och underfundig, så skön i ytornas tid och jag bockar. Så nu väntar de goda formuleringarnas slagkraft.

Komihåg lista- uppradade för att inte glömmas.

1.       Mitt samtal med J som rörde meningsutbytande som förspel. Diskurs som berörde motiverande samtal och vidare genomsyrades samspråket av stor ärlighet och intresse för begreppen förförståelse, förnyad förståelse samt förändrad förståelse som tidsandans nytillkomna förutsättning till kunskapsutveckling. För övrigt innehöll samtalet som alltid innerlighet, ämnesområden värda timmar över en öppnad rödvinsflaska och som alltid känner jag mig större och längre och närmare mig själv.

2.       Ett annat ämnesområde rör flickan och skulden. Jag satt på tåget till Stockholm och skrev om ämnet ”kvinnors rädsla för känslan av skam”. Och vilka proportioner den rädslan kan ta. En bedövad förmåga att veta vad jag verkligen vill. Jag återkommer vidare, just för att ämnet kräver mer än ett par rader.

3.       Jag vill också skriva om hur mina läsare säkert beroende på vem du är, läser med en manifest metod tillskillnad från en latent metod som nog kräver en fördjupad förståelse av antingen mig och/eller en god förmåga till läsande av underliggande meningar. Till skillnad från det synliga och uppenbara.

4.       Jag vill uppdatera läsaren om att jag om tre veckor åker ner söderut för att arbeta på min kandidat. Punkt fyra blir således den upplysande kursen som hölls under två dagar i Uppsala förra veckan. Den anordnas på uppdrag av SIDA för studenters räkning som skriver kandidat, magister eller mastern i ett u-land. Jag är mäkta nöjd med innehållet i kursen samt även med deltagarna.

Det finns ett flertal ämnesområden att skriva om för att uppdatera mig själv i mina tankar. För att få reda i oredan. Och vidare bättre förstå min omvärld. Nu ska jag snart sova för natten. Avsluta samtal på msn och slacka lampan.

Gränsöverskridningarna är vackra. Stegen små mellan hjärnans ämnesområden och vi ska lära oss att arbeta tvärprofessionellt. Då blir vi användbara för så mycket och lär oss slå undan benen på förlegade återgivningar av oss själva. Eller vad tycker du J.