För att kunna leva. Så heter boken jag lyssnar på. En värld jag knappt kände eller känner till. Som en fiktiv värld beskriven av en hjärna full av skruvad fantasi. Jag vet inte hur jag ska reagera på det jag hör. Jag vet inte hur jag ska förhålla mig till att det jag tar del av inte alls är fiktivt. Likt känslorna jag har inför USAs ledare. En seriefigur. En lite tillskruvad satir av sig själv. Jag gör så för att det är lättare. Det underlättar för mig. Inte för någon annan.

I helgen har Alfons haft det jobbigt. En besvärlig biverkan av nyinsatt läkemedel för hans Adhd. Alfons var vaken i över ett dygn och kroppen gick på högvarv. Jag har varit hemma med Alfons i två dagar för att han ska få landa. För att själv återhämta mig gjorde jag och lillebror en utflykt till Asunden i helgen. Bara vi, lammen och naturen.

Vi lever i en oas med tillåtande omhuldande natur. På en ö som gör mig fri. Luften, havet, träden och den vita stenen. I veckan har militären övat på sina håll i Svergie. Så har det varit även här. Det har påmint mig om den högst verkliga värld vi lever i och mina undanflyende strategier fungerande inte längre lika bra.

Den värld jag lever i. Här. Den är säkerligen minst lika overklig och fiktiv för de människors livsöden jag nu lyssnar till som deras är för mig. Alternativet finns liksom inte. På samma lilla jord så ofantligt ofattbart skilda världar.

Nu ropar min framtid att jag ska torka. Och orka. Fäääärdig.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  ”När det är jobbigt, då är det jobbigt”. Sagt med eftertryck av läkare på BUP i Visby. Den 10 maj 2017 klockan 09:40 skrevs sammanställningen av tidigare utredningsresultat och kompletterande testning. En journalanteckning som innehål...

Ett förtydligande. Jag älskar mer än något att ha tråkigt med mina barn. Att vara nära. Det är aldrig och kommer aldrig att vara tråkigt. ...

Jag blir så ledsen. Så jag skälver på insidan. Mina barn, kloka och snälla ska behöva växa upp bland så mycket ondska. Och dina barn. Bland rädsla. Växa, gå i skolan, jobba, älska, skratta, gråta. Älska någon. Känna kärlek och sorg. Ni vet. Dem ska l...

För några dagar iaktog jag ett spännande männskligt fenomen. En familj var på väg ner för backen innanför österport. Dotter går i egna tankar när hon plötsligt gick in i en hängande blomlåda och slår således i huvudet i den. Hon blir såklart ledsen o...

  Tystnaden som närmast kan beskrivas som ett vakuum. Den riktiga tystnaden som inte går att nå i en storstad, ens i utkanten. Det bruset som du inte hör men som hjärnan registrerar och som i värsta fall kan vara med och försämra vår hälsa. Det bru...