Har just ingenting att skriva. Känner mig tom idag. Det husar en stress inuti mig som berättar att jag ska njuta och känna kvalitét i allt jag gör och tar för mig. Under helgen ökar den stressen och varje minut blir osunt viktig. Njutandet hinns inte med för att jag jagar tid och räds för att förlora tid med min son. Det är så mycket jag vill hinna med och göra. Och i detta så går just kvalitéten jag jagar förlorad och plötligt är det måndag.

Jag trivs mycket på jobbet och det går framåt för mig. I slutet av september åker vi på en kort konferensresa till Istanbul, tre nätter blir jag borta. Borta från min son. Glöm mig inte då hjärtat mitt.

Ovan uttryckta känslor känns överflödiga en dag som denna. Och istället för att uttrycka dem borde jag istället njuta lite mer av mitt vackra liv.

Den vansinniga människa som löpt amok i Norge gör mig ofantligt ledsen, tyvärr också rädd inför den framtid vi möter. Jag vill ge min son en nyanserad bild av verkligheten och rusta honom med empati och civilkurage. Önskar honom ett långt liv med sjuhelsike mycket kärlek. Där spelar alla vuxna en stor roll i hans liv. Alla vi som finns för honom kan bidra med den nyanserade världsbilden, sunda värderingar och massa, massa kärlek.  

Nu ska jag lägga mig, snusa lite Affe och sova gott,ett tag innan han snart vaknar för lite välling.