Hur känns en födelsedag? Blir man ett år äldre, eller gäller födelsedagen endast en timma, en minut och en sekunds äldre ögonblick? Min sekunds ögonblick då jag blev äldre gick mig inte obemärkt förbi. Mina Gävleanska vänner grattade mig med mängder av etylintag, jag lovar att det känns idag. Erhöll även en fin blomkvast och ett häfte skraplotter där jag vann 75 kronor. Jag blev glad över middag med gott gott sällskap. Att vi sedan övergick till pvk-sättande under överförfriskning gjorde kvällen än mer galen och glad.  Ler när jag tänker på er vänner. Och på samma gång blir jag sorgsen i hjärtat att denna tid en dag om ett år kommer att vara över. Till detta kommer en viss stress i att ta vara på dagarna spenderade med er. För att inte hamna off topic återgår jag nu till ämnet gårdagens blöta, sköna glädje.

5-6/11

Middag, förfest, ytterligare en förfest. Blev lite besviken, blev måttligt anklagad för ljug som dock snabbt övergick i lättpasserade yttringar. Skraplotteskrapning och kramade av vänners goda. Taxi till huvudnummret. Dans, dricka, kramas, dansa, dansa, dansa. Lång promenad hem med L. Somnade på varsitt håll och vakande upp på födelsedagen min. Idag har det städats undan, tvättiden utnyttjas och navelpetandet har fortlöpt utan vinst i form av navelludd. Varför får bara killar navelludd förresten, eller har jag fel. Har då aldrig träffat på navelludd hos en tjej. Men vad vet jag. Å så var vi off topic återigen. Nä, nu går ögonen i kors och för att orka upptill praktiken blir det sängen härnäst.

Tack för allt mys.

Dagens sanning: