Det gällde en uppgift rörande folkhälsa, hälsorisker och förebyggande arbete. Det skrevs och det skrevs. Och en aspekt som på slutet bland annat valdes att belysas var den sammhälliga sundhets- och nyttighetshysteri vi lever med idag. Vi matas med mängder av dieter och nya forskningsresultat som berättar för oss hur vi bör äta, bör undvika samt hur vi i stort bör leva för att överleva alla samhällets stora faror. Jag vill mena att denna hysteri påverkar oss i negativ riktning, med stress och överdrivet engagemang som anledning. En sund relation till den egna kroppen hinner sällan etablera sig i jakten på sundheten. En paradox på området för friskvård och folkhälsa. Man kan heller inte blint lite på alla nya forskningsrön utan att ifrågasätta livsmedelsverkets inblandning i resultaten som presenteras. Det går trender i allt och inte minst i hur och vad vi bör äta. Jag kan skönja faror i dessa trender som sällan är upplagda för att på lång sikt skapa beständiga förändringar hos människan som verkar för en god och hållbar livsstil.

Självklart skrevs en hel del annat på området för hälsorisker och förebyggande åtgärder som refererades till. Aspekter som belystes i kort var hälsosamtal längre ner i åldrarna än den nuvarande åldern för kallelse som är 40 år för att allt tidigare fånga upp riskpatienter. Och med de sagt är det långt ifrån alla hälsocentraler som kallar till hälsosamtal alls.

Det finns även en utmaning för vården i Sveriges och därmed den stundande politiken. Att frångå kortsiktiga mål som alltid kommer att prioritera den akuta patienten och med snåla resurser får den primära preventionen stå haltande utanför. Detta är en logik som endast går hem när kortsiktiga mål sätts upp. Varför resurser fördelas på ett sätt som ovan berättar, torde vara att politiken är förd just som så, med kortsiktiga mål för att kunna skönja samhällsekonomiska vinster för att verka gynnsamt för politiken. Den primära preventionen som jag ser det borde få en större roll i den ack så vinstfokuserade och resultatinriktade vården. Resultat med förkortade vårdköer, samhällsekonomiska behållningar och en friskare befolkning torde utgången kunna bli om den primära preventionen får den plats den förtjänar. Om inte detta sker snart vill jag mena kommer i och med att vi blir äldre och äldre samt sjukare och sjukare det tertiära preventionsarbetet bli överbelastat och svårigheter kommer att uppenbaras när resurser att ta hand om denna patientkategori brister.         

Detta var några av mina tankar kring hälsorisker och hälsobringande åtgärder. Och det väcks varje dag nya tankar och farhågor. Som jag tycker är spännande vilket ses som en utmaning.

För övrigt har dagen varit bra. Haft hälsosamtal med asylsökande som nyligen anälnt till Sverige. Lite omläggningar, lite provtagningar och dokumantation. Morgondagen är planerad till DSM och diabetesmottagningen. Ser framemot  veckans planerade arbete och har noggrant lagt mina upp dagar för att mjölka så mycket som placeringen förmå erbjuda.