Ska jag berätta något fult, kanske rent av en hemlis. Det är egentligen inte en hemlis utan mer något av en insikt som kan hända inte är så smikrande så därför har jag gjort det till något av en hemlis.

"Jag är van att få det jag vill, och de få gångerna det händer att jag inte får vad jag vill blir jag envis och kan ibland bli dryg. Jag ser dock oftast till att få det jag vill. Dock är jag INTE född med sliversked i munnen, så denna insikt kommer inte från någon rikemansunge som nyligen gjort en otäck upptäckt. Tvärtom vill jag mena, har jag sett till att jag tar mig dit jag vill- och ser så till att det blir som jag vill. Det obehagliga ligger i att det näst intill blir till en sport i jakten efter vinsten och tillfredsställelsen som kommer med denna fula egenhet. Jag trampar inte andra på tårna i jakten utan jobbar enkom hårt för att vinsten ska bli min. Nu när jag tänker och skriver ut min egenhet ord för ord kanske det inte är så illa ändå utan mer kan stavas, driftig, målinriktad. Så jag tror inte du behöver vara orolig, jag ska inte göra dig illa... om jag inte vill ha dig förståss ;)." 

Nä, sådan är jag ju inte:). Eller finns där en uns av sanning?... jag tänker inte avgöra det, utan lämnar detta upp till dig, en vän eller två att avgöra.

Vet hur som att jag är driftig, och målinriktad, och kanske detta lyser igenom även utanför min profession. Med ödmjukhet tar jag mig fram i  livet, och om dina tår hamnar i vägen så säg så till. Inte min intention.

Alla vill till himelen men få vill ju dö, kamma in vinsten men så inga frön...man vill ha en bit av kakan... och sedan käka lite också, för även om det kan tyckas vara en samhälleig sanning så är detta inte på nåe sätt eftersträvandsvärt. Så vi lever för varandra, men målinriktad med ödmjukhet kan vi väll ta och vara ändå.  

Nu ska jag skriva vidare.

/Kram

 

Lilla du...

9 november 2008 18:24

ja, du lillla gumman, detta "lilla" problem är inget nytt*s* vi som finns i din direkta närhet älskar dig i allfall, men insikt är en ny erfarenhet om sig själv. Sanningen ligget väl emellan tummen och pekfingret angående , vilka man trampar på för att nå sina mål, omgivingen kan man trampa lite på tårna, bara lite, men utåt sett, en annan bild eller hur? Man ska aldrig ta mer än vad man själv kan ge. Viljan att göra gott är ädelt nog, men att göra den utan belöning och egen vinning är nog ett snäpp "högre" ödmjukhet. Att bli dryg för att man inte får eller når det man vill kan sluta riktigt illa, omgivingen kan ta en dos, men sen blir det en överdos, sen står man ensam, utan att någon bryr sig, vägen att få det man vill, betyder inte att man måste vara varken envis eller dryg, utan räcker att vara ödmjuk, ge mer än man får och njuta av det, man beträffar mina tårar finns det inga kvar, för min kärlek är ren och ärlig, men livet finner alltid sin väg, oavsett vad det handlar om. Lev ditt liv, som du vill, men var ytterst närvarnde och ärlig emot din närmaste omgivning, dom kanske inte föjer dig, kanske inte leder dig, utan vill bara gå brevid och hålla dig i handen och känna sig speciell för just bara dig. Utan krav och ytterligheter om sin egen roll i dåtid,nutid och framtid.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

För att kunna leva. Så heter boken jag lyssnar på. En värld jag knappt kände eller känner till. Som en fiktiv värld beskriven av en hjärna full av skruvad fantasi. Jag vet inte hur jag ska reagera på det jag hör. Jag vet inte hur jag ska förhålla mig...

  ”När det är jobbigt, då är det jobbigt”. Sagt med eftertryck av läkare på BUP i Visby. Den 10 maj 2017 klockan 09:40 skrevs sammanställningen av tidigare utredningsresultat och kompletterande testning. En journalanteckning som innehål...

Ett förtydligande. Jag älskar mer än något att ha tråkigt med mina barn. Att vara nära. Det är aldrig och kommer aldrig att vara tråkigt. ...

Jag blir så ledsen. Så jag skälver på insidan. Mina barn, kloka och snälla ska behöva växa upp bland så mycket ondska. Och dina barn. Bland rädsla. Växa, gå i skolan, jobba, älska, skratta, gråta. Älska någon. Känna kärlek och sorg. Ni vet. Dem ska l...

För några dagar iaktog jag ett spännande männskligt fenomen. En familj var på väg ner för backen innanför österport. Dotter går i egna tankar när hon plötsligt gick in i en hängande blomlåda och slår således i huvudet i den. Hon blir såklart ledsen o...