I morgon kommer grymmaste tjejerna över. Vi äter middag ihop och umgås, tillsammans. För de va då längesedan. Låt mig då få sova ut imorgon, så jag står mig pigg, piggare iallafall.

Låg i badet nyss, gör så nästan varje dag numera. Skönt för sammandragningarna och foglossningen. Att komma ner går fint, värre är då jag ska upp och F inte är hemma. En handräckning skulle underlätta det lilla mumintrollet vid urstigning. När jag ligger där i badet och klimpen är i flytta-kring-mammas-organ-tagen får h*n plötsligt in en rejäl spark, ja, alltså bakåt. Bakåt neråt tvåan så att säga. Trodde nästan jag skulle till att skita ut dig lilla klimp.

Snart kommer F hem och vi ska ses nere på coop för att inhandla till middagen med tjejerna imorgon. Jag har mått fint idag, men i skrivandets stund går gäspningarna tätt och jag mår illa. Missade min andra Lergigan med två timmar och vet att jag då går ner mig vid den här tiden. Annars tycker jag att mitt illamående är betydligt bättre och därav är jag också piggare om dagarna.

När jag ska till att stänga dörrar numera glömmer jag att magen är i vägen och utan tröja på är detta föga skönt. Den glöms liksom bort emellanåt. Nätterna stönas igenom då jag blockvänder mig själv eftersom att foglossningen annars får mig att stöna i smärta. Men vår älskade klimp lever loppan och varje dag är en fröjd.

Ses