Alternativa, ibland okonventionella metoder för inlärning

Massera varandra – få bättre resultat. 

Inte som en uttänkt metod för förbättra eller maximera inlärning, utan enbart för att det fallit sig som så. Så är det för oss när vi tillsammans studerar för att lära. Vi förespråkar beröring som ett pedagogiskt verktyg i inlärning. All form av positiv beröring, nack- och ryggmassage, fotmassage, taktil beröring och annan beröring som kan stimulera till välbehag och avslappning och därigenom som en positiv biverkan ökar vår koncentration.

 

Vi vill under denna redovisning att ni fysiskt berör varandra för att i tystnad lyssna aktivt. Hur ni berör varandra är frivilligt vi vill bara att ni gör så under tiden av vår redovisning.

 

Vi berättar utifrån följande punkter hur detta leder oss fram till den pedagogiska grundsyn vi understryker som god för främjandet av inlärning.

 

Samhälle: Uppfostran och ideologisk tillhörighet formar hur vi ser på pedagogik. Vi diskuterar skolans roll som frångått den renodlade ämneskunskapen på grund av förändringar i samhället. Detta kräver från skolan mer arbete med uppfostran och social träning. Vilket vi  menar även ställer förändrade krav på pedagogiken. Att utforska och lära om världen med alla våra sinnen och där skolan arbetar med att skapa lugn samt en miljö där koncentration kan råda, menar vi spegla dagens lära. I och med förändrade samhälliga sammansättningar med blandade kulturer och klasskillnader står skolan inför större utmaningar. Där finner vi vår pedagogiska syn.

 

Kunskap: Vi samtalar kring kunskap som något som införskaffas av lärande och som är föränderligt utifrån vart vi står. Men även kring hur kunskap kan breddas ju mer vi väljer att se, lyssna och reflektera kring våra upplevelser och erfarenheter. Hur kunskapen förmedlas har fler än ett sätt, som pedagog i olika sammanhang, vare sig det rör sig om vård eller skola är det vår roll att finna vilket sätt som lämpar sig för person och situation.  

 

Lärande: Berättar kring min syn på hur kunskapen bäst inhämtas. I vår grupp går samtal kring alternativa inlärningsmetoder som rör sig mellan Montessoris och Waldorfs pedagogik. Kring lek som lärande, kring beröring som en del i ledet mot goda inlärningsförhållanden och till kreativitet som en stödyta för inlärning.  

 

Människan: Människosynen är starkt sammankopplat till vilken syn på pedagogik jag vilar på. På vilket sätt uppfattar jag min roll så väl som andras roller i samhället. Det handlar om fördomar och värderingar som i värsta fall kan stjälpa folks motivation och glädje i kunskapsinhämtning. Förståelsen kring individens speciella behov av kunskapsinhämtning och hur denna ser olika ut. Våga anpassa metod efter person. Våga se dessa skillnader. Om vi inte gör det utan snarare drar allmänna slutsatser kring inlärning och undervisning, och hur detta är något som ser likadant ut för oss alla, kommer vår pedagogiska grundsyn även präglas av det. Vi ser hur skolan, framför allt grundskolan skulle behålla en större del av dess elevers motivation och glädje för lärandet om undervisningen individualiserades än mer än den gör idag. 

 

Etik: Utifrån denna punkt vill vi framhålla vikten av integritet, respekt och lyhördhet. Vi talar om integritet utifrån beröring som samtalspunkt och hur upplevelsen av beröring är olika. Det vi landar på är respekten för individens preferens i lärande. Kan vi individualisera inlärning kan vi undvika att förmågor och talanger går förlorade och därmed gå miste om att finna var persons motivation och glädje i inlärning. Bevara integriteten, respektera olikheter och var lyhörd för varandras tysta kunskaper.  

 

Ovanstående tillsamman då vi språkat kring dessa utgör den pedagogiska grundsyn som vi har. Tillsammans har vi kommit fram till att vi alla förespråkar en pedagogik som rör sig mellan Montessoris och Waldorfs pedagogiska skola.

 

Vi kollar på filmen Patch Adams, för inspiration lägger vi tid på film istället för på skrivandet och läsandet. För att fundera kring alternativa metoder för inlärning och undervisning. För att förstå att inlärning inte för alla fungerar bäst genom böcker och teori utan kan lekas fram, kan målas fram. För att reflektera kring hur lust och lära och personliga erfarenheter är starkt sammankopplat till inlärning.

 

När Emma väljer att ha fiskdamm i toastolen med dagisbarna för att locka till sig ett intresse för ett av barna som annars av stark skräck på grund av personliga erfarenheter annars aldrig skulle närma sig toalettstolen, använder hon kreativitet och lek för att åstadkomma en positiv betingning som får långsiktiga förändringar. För så vill vi jobba tänker vi, med långsiktiga förändringar genom positiva betingningar. Vi vill tänka utanför ramarna, nå förändringar genom lust och lek, och få andra att göra desamma.

 

Waldorfpedagogiken vill väcka lusten att lära genom att aktivera hela människan och alla sinnen. Färg och form, dvs bild - teckning, målning och formteckning aktiverar och samordnar flera sinnen, vilket underlättar inlärningen. Massage fungerar ofta i läran som ett terapiinslag för att infatta ytterligare sinnen.  

Waldorfskolans pedagogiks grundare heter Rudolf Steiner och öppnade dörren för den antroposofiska skolan. Det viktigaste i läran menar Steiner vara ”färdigheten att förstå och leva sig in i andra människors livssituation”. För det krävs det att man har en fördjupad människokunskap. När vi har diskuterat ovanstående i gruppen blir det tydligt hur den antroposofiska läran har stor betydelse i vården. 

 

Inte långt ifrån ovanstående pedagogik kommer Montessoris pedagogik som även den anser det viktigt att träna de olika sinnena som syn, hörsel, smak och känsel. Om barn tränar de olika sinnena blir de mer mottagliga för nya saker i undervisningen.

 

När vi nu kommit fram till hur vi förespråkar en pedagogik som ser till kreativitet och kroppen som uttrycksmedel och inhämtningsverktyg för inlärning blir vi glada när vi finner hur Montessoris pedagogik menar att man ska tänka på att barnen lär med hela kroppen, alltså måste de få utvecklas motoriskt, emotionellt, socialt, andligt och intellektuellt för att de ska kunna fungera.

 

För oss handlar det om en pedagogisk grundsyn som beaktar hela människan. Som har en holistisk syn på människan och lärande. Nu när ni sitter och berör varandra på olika sätt vill vi berätta att huden är ett av de primära organen för inlärning om omgivningen. Bara att ni vidrör varandra så ökar produktionen av ett speciellt hormon, nervtillväxtfaktorn NGF, samt oxytocin. Alltid när man kombinerar beröring med de andra sinnena aktiveras mer av hjärnan. På detta sätt byggs än mer komplexa nätverk upp och vi utnyttjar mer av vår inlärningspotential.

 

Vi läser; ”Beröring och taktila upplevelser skapar också lugn och trygghet, vilket ger förutsättning för inlärning. Taktil stimulering påverkar hjärnans förmåga att bearbetar sinnesintryck, och inlärning sker bland annat via beröringssinnet, där barnet får erfarenheter utifrån konkreta upplevelser.” (Jelvéus, 1998 s. 128)

 

När Emelie ritar upp fysiologiska processer i vår kropp med färgkritor och laminerar detta för att nåla upp på väggen inför tentan använder hon alternativa metoder och anpassar inlärningsmetoden till sin individ. När Sandra bakar biskvier till vår studiegrupp för att få oss att njuta inkluderar hon ett ytterligare sinne och ökar därmed möjligheten till inlärning. När vi bekvämt tillbakalutade i en stor soffa masserar varandra, killar med penslar, lockar hår och ute i första vårsolen där snön knappt börjat smälta står och grillar och med alla våra sinnen tar in omgivningen når vi vår potential. Vi använder omgivningen för att lära, vi använder våra sinnen för att lära om omgivningen. Vi använder varandra för att nå framgång. Det är vår pedagogiska grundsyn. Den vilar på alla våra sinnen. Och inte bara mina, men även dina. För oss innebär det modet att våga se saker genom andras ögon, för däri ligger en stor lärdom.

 Maria Montessori ska ha sagt “…I did not invent a method of Education, I simply gave some little children a chance to live”.