Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden. Amen.

Tisdag:

Forskningsetik, f.m

Eventuellt möte med utlandscentrum

Hem till Stockholm

Onsdag:

Tillsammans med övriga i gruppen avklara studieuppgift 1.

Lämna in på Blackboard.

Torsdag:

Studieuppgift 2.

Intervju med transkribering.

Fredag:

Uppfölj Blackboard.

Jobba till helgen.

V.6 tillbaka till Gävle.

Jag skriver för att upprätthålla alternativt återfå struktur på det som är livet. Läste en gammal dagbok från de yngre åren. Där syftet var att uppsätthålla förvirringen som man levde i. De yngre åren som då bestod av vem man förtillfället höll av och som man senare höll hand med var otroligt förvirrande. I dagboken skrevs de känlor som dagen innefattat. Baserat på vem som tittat åt ens håll och vem som råkade kasta en snöboll på en under rasten. Är det här likadant? Troligen. Här ges även möjlighet för andra att ta del av tankar, ord och förvirring. Förr låstes boken med ett liten hänglås, gömdes under madrassen och var av yttersta hemlighet. Men att jag i första ledet skriver för eget bruk är fortfarande desamma. Den som senare är intresserad får gladjeligen djupdyka eller ytligt skumma igenom Emelies dagar.

Undrar lite över varför jag uppskattar andras liv i bloggform. Läsa om sjukdomar, tvätttider och glädjeämnen och sorg. Läsa om äventyr, kärlek och ilska. Inteligenta funderingar och kluriga livvsutmaningar. Och humor.

När andra sätter ord på vad livet är, mitt och deras. Behovet tillfredsställs utan smygtittande och skvallerläsande, som för den delen aldrig legat för mig, får jag nu se vad dagen innehåller för dig. Är det därför? Min frisör i hemmet. Min skvallerpress bakom din dator.

Nu är det CSI. I morgon är det forskningsetik.