Fått en mängd stötar, sorgestötar i livet. Och fortfarande stoppar man till en början huvudet i sanden. För att senare dra upp det, skaka bort sanden, tvätta ur sanden från öronen, skölja ur ögonen och när man börjar se klart kan man också ta hand om orsaken till djupdyket. Kanske bara kan ske i den ordningen.

Nu ska jag ringa Huddinge, som legat under mattan, djupt ner i sanden och på alla ställen jag inte letat. Men nu fann jag på det och fått ur sanden från alla vrår. Ring ring.....ååå fy. Vill inte vill inte vill inte....

Ringde, men likt ett freudianskt vis hade telefontiden precis gott ut. Ett medvetet omedvetande, eller vad tror du.

Har förresten fått ny tid till ultraljud, på enheten för fosterdiagnostik, självaste hjärtedagen 14/2. Stora magar och glädjebesked blandas med fruktansvärda sorgebesked. Man ser tårar, chockade mammor och pappor. Glädjande besked om kön, och friskhet ger glädjetårar hos mammor och pappor. Och så jag, som undrar hur det egentligen står till där nere. Har haft så ont sista tiden, men har inte fått ur all sand från varken ögon eller öron så jag fortsätter vara semi-blind och semi-döv. Vill inte genomgå fler op, men vill inte heller ha den kvar. Varje smärta påminner om att allt inte står rätt till. Ja vi får väll se, på torsdag om den vuxit eller förblivit densamma. Mensen kommer aldrig igång, väntar och väntar. Hopp om graviditet har efter alla turer faktiskt avtagit. Man skulle kunna tro att jag med uppblåsta och ådriga bobies som dessa skulle tro på graviditet med vet att jag har svårt att släppa/lossa slemhinnan och att det tar tid för mensen att komma, varje månad desamma. Har nog utarbetat en metod för egen del att ignorerar längtan. Tills varje dag klockan 19.00 jag tittar på unga mödrar och fäller en kaffekopp tårar.

Ja, vad ska vi ta oss till. Tända ljus, vara nära, känna längta och öppna upp oss för att lyssna inåt.

Kanske går lättare med en provivashot, eller vad tror du.

Tack för samtalet. Skaka av sanden nu, å ta dig an disken.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

För att kunna leva. Så heter boken jag lyssnar på. En värld jag knappt kände eller känner till. Som en fiktiv värld beskriven av en hjärna full av skruvad fantasi. Jag vet inte hur jag ska reagera på det jag hör. Jag vet inte hur jag ska förhålla mig...

  ”När det är jobbigt, då är det jobbigt”. Sagt med eftertryck av läkare på BUP i Visby. Den 10 maj 2017 klockan 09:40 skrevs sammanställningen av tidigare utredningsresultat och kompletterande testning. En journalanteckning som innehål...

Ett förtydligande. Jag älskar mer än något att ha tråkigt med mina barn. Att vara nära. Det är aldrig och kommer aldrig att vara tråkigt. ...

Jag blir så ledsen. Så jag skälver på insidan. Mina barn, kloka och snälla ska behöva växa upp bland så mycket ondska. Och dina barn. Bland rädsla. Växa, gå i skolan, jobba, älska, skratta, gråta. Älska någon. Känna kärlek och sorg. Ni vet. Dem ska l...

För några dagar iaktog jag ett spännande männskligt fenomen. En familj var på väg ner för backen innanför österport. Dotter går i egna tankar när hon plötsligt gick in i en hängande blomlåda och slår således i huvudet i den. Hon blir såklart ledsen o...