Sov till 12, efter att jag kom i säng vi 07.30 Suttit vid datorn och skrivit på pm sedan ögonen gläntade. Kändes som att jag guggat in mängder av sand i ögonen. Vart en trög natt på sjukan, vakade över orolig resurskrävande patient. Men natten var förhållandevis lugn. Tidigare nätter hade varit riktigt stökiga. Jobbar lördag dagpass. Får se om det blir något mer innan dess.   

Jag skulle precis förklara mig för dig. Vet min brist i att be om ursäkt och lägga mig ner. Blottad och naken. Svag, kalla det mänsklig i stället säger någon. Vad ska jag göra härnäst då? Fortsätta kämpa. Det gör ju du, och det gör ju jag.

Dålig på att delegera, få förtroende för och låta saker bero. Släppa kontrollen som håller stundom mig i järngrepp. Men varför sa ni inget, för så länge det var till er fördel gick det an, men allteftersom tiden gick blev jag till någon som stal uppgiften och förvandlades, blev arogant och en besserwisser i högsta klass. Det är min upplevese, för det är mitt inlägg.

Men jag får öva på, och låte Dig leda. Släpp kontrollen, det är ändå inta jag som har kollen. Ha förtröstan. Allt faller på plats.

Alla underbara varianter av Halleluljah. Leonard Cohen, Jeff Buckley, de fyra goa männen (shrek song, you tube), även Amanda Jenssen berör med skör men kraftfull stämma. Jeff Buckley har en själsllig sprödhet med en oändlig kraft. Vilken rysning.  

Tror jag somnar nu