"Här" är alltså där studierna mina bedrivs. Lever som en omkringflaxande driftare. Med familj i storstaden och studielitteraturen i Gävle. En uppdelning som fungerar förträffligt. Oftast.

Än en gång. God natt och välkommen in.

Det här var det bäst jag tagit mig för på länge. Rensar och sorterar. Som man blivit rekomenderad. Och fast då ögonen kliar av nattsudd kan jag inte låta bli. Att använda ord för att berätta är så skönt. Och sedan kan det bero på den lite tysta tillvaron i Gävle. Genom att använda skrivna ord för jag en konversation med er alla. Och tystar tystnaden.  

I morgon vänder jag åter hem efter en vecka här. Men vilar inte mina fingrar för det, och låter de grå små fortsätta sortera, analysera, konstatera och ännu mera.

Fundring; Är det mening av allt ska ha en mening?

Så härligt att fundra. Låta tankeförmågan vandra. 

God natt och välkommen in.

Det får plats så mycket tankar och fundringar. Jag var 12 år när jag först började oroa mig för framtiden. En kväll gick jag gråtandes in till mor och satte mig på sängkanten. Oroade mig så just för att jag inte visst vad jag ville bli. Så mycket viljor och hur skulle jag få ihop det? När jag var 12 år.

Jag fick visst ihop det. Den viktigaste lärdomen, det löser sig. Så banalt men så behjälpligt.

Än idag tampas jag med en upptagen hjärna och ett brinnande hjärta. Men utan att vara till oro för mig. Utan en tillgång, med ett rörligt intellekt tar jag mig an livet, och ger av fundringar och mig själv.

Första punkten av sanningar lyder; Reflekterar, filosoferar, konstaterar, analyserar, tänker om, och alldeles för mycket. 

Men är det inte härtligt vilken gåva. Omvandla kaos till ett rörligt intellekt.

Dagens fråga; vad ger våra patienter till oss? Hur påverkar de oss? För tro inte för en sekund att de inte berör dig. Reflektera över det du.

Välkommen in.

Det gick så bra. Jag ringde och hon var vänlig. Precis det jag ville höra, fick jag berättat för mig. Och precis det jag fasade inför slapp jag ta del av. När luren lades på kom tårarna, som om någon satt på en kran ran det för skinden.

Nu står vi kvar i kön och vi hör av oss när det åter är aktuellt för vår del. Ska fylla i formuläret och lägga till i egna kommentarer anledning till uppskovet.

Känner det vara så skönt att ha det gjort, något som jag fasade så för. Alltid samma sak. En evighet av oro som bara så där avstyrs. Så lätt, som på en sekund försvinner all oro. Och det är inte första gången, ett återkommande fenomen. Lång tid av ängslan oberoende orsak, och sedan som på ett ögonblick "poff" så försvinner det. En nästan tom känsla, kalla det en positiv utebliven höjdpunkt. Något man fasat för så länge som sedan visar sig vara just ingenting.

Men nu är det bra, den tunga höjdpunkten uteblev och jag är riktigt riktigt nöjd.

Tack barnmorskan på Huddinge IVF-klinik.

Tänkt på en sak, hur kan något rogivande också vara så otroligt livgivande.

Tänk på det du.

Välkommen hit.

En vän till mig blev på sin blogg utmanad att skriva sju sanningar om sig själv. Tänkte anta den utmaningen, inte som en utmaning utan mer som en möjlighet att hålla det här med öppenhet öppet. För dig som vill veta vem det faktiskt rör sig om.

Och till dig.

1. Reflekterar, filosoferar, konstaterar, analyserar, tänker om, och alldeles för mycket.   

2. Last: Ställer himmelshöga krav på  mig själv. Klankar varje dag ner på mig själv för att jag inte har körkort. 

3. Kristen. Länge hade Han försökt men inte kommit igenom, så en dag, som dom säger plötsligt händer det.

4. Är rätt kontrollerande mot de i min närmaste omgivning. I den direkta närheten. Blir påminnd att släppa, att låta vara och mest bero. För "det ordnar sig", och det gör det.

5. Drömmer, längtar och ber om barn, en dag ska den ofantliga lyckan bliva min, (vår). Ett missfall bakom mig och mängder av tårar. Står i IVF-kö med uppskov för studier och medicinsk utredining av mina återkommande tumörer.

6. Pga av dålig östrogenproduktion får jag ett överskott av testosteron. Jag får då rätt mycket kroppsbehåring. Är nog inte så mycket som jag själv tycker, har nog blivit lite av ett komplex. Men med en medial bild utan hår skapas lätt komplex.

7. Uppskattar ensamhet, eller låt säga att vara själv. Anser ensamhet och att "vara själv" faktiskt vara två vitt skillda begrepp. Ensam kan man vara även i stora folksamlingar eller  upplevas i en parrelation men att vara själv är dock självvalt och njutbart. En egen tolkining av begreppen. Att vara själv är ett behov jag sedan barnsben njutit av, ibland mer än att vara med där det händer.

8. Är en liten konstnärlig flirt, som älskar pysslandet, inredandet, blommandet, målandet, gör om, gör nytt och njuter av skrivandets helade kraft, eller ordets helande kraft, slukar därför gärna böcker, och anser böcker vara väldigt vackra.

9. När min mormor dog så dog min bästa vän. Hon gav mig dansandet. Så på ovanstående punkt läggs till allt underbara dansande. När ingen ser sjunger och dansar jag. Det där med sjungandet är en hemlig dröm, som tyvärr aldrig kommer att gå i uppfyllelse. Bör nog inte så heller :).

10. Devisen låter; No man is an island all by himself- Ensam är inte starkast.

Öppenhet är sexigt. Ärlighet är njutbart och tillsammans är vi bara människor.