Natten va lite trång, om man syftar på bronkerna mina. Pipande och väsande, men fortfarande drägligt somnade jag. Men fy vad det spränger i kroppen. En värk som r/t till virus. Halsen smärtar och hostan ger mig magmuskler. Men jag håller igen på praktiken, för timmarna stressar och jag måste vara där för att inte riskera komplettering. Denna form av argument går fantastiskt mycket emot principerna att minska lidande och främja hälsa. För visst är de så att jag mycket väl kan smitta, små aresoler transporteras och landar i min omgivning. Men handsprit och undvika nära kontakt med extra utsatta patienter får duga. Bara jag orkar själv. Idag har det varit tungt. Bra men tungt. Ska vara där 07:00 i morgon och sedan får vi se hur länge min kropp mäktar med.

På fredag gör jag kväll, med start 15:00, slutar då 21:00. Sedan följer helgen och då vet jag en skön tjej som ska sova ut.

Vart in på ica och inhandlat glass. Apoteket och handlat strepsils för halsen. Konsten blir att inte överdosera dessa båda. Magen tenderar att slå bakut då, men förkylningen har ingen lag som dom säger....

Kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

För att kunna leva. Så heter boken jag lyssnar på. En värld jag knappt kände eller känner till. Som en fiktiv värld beskriven av en hjärna full av skruvad fantasi. Jag vet inte hur jag ska reagera på det jag hör. Jag vet inte hur jag ska förhålla mig...

  ”När det är jobbigt, då är det jobbigt”. Sagt med eftertryck av läkare på BUP i Visby. Den 10 maj 2017 klockan 09:40 skrevs sammanställningen av tidigare utredningsresultat och kompletterande testning. En journalanteckning som innehål...

Ett förtydligande. Jag älskar mer än något att ha tråkigt med mina barn. Att vara nära. Det är aldrig och kommer aldrig att vara tråkigt. ...

Jag blir så ledsen. Så jag skälver på insidan. Mina barn, kloka och snälla ska behöva växa upp bland så mycket ondska. Och dina barn. Bland rädsla. Växa, gå i skolan, jobba, älska, skratta, gråta. Älska någon. Känna kärlek och sorg. Ni vet. Dem ska l...

För några dagar iaktog jag ett spännande männskligt fenomen. En familj var på väg ner för backen innanför österport. Dotter går i egna tankar när hon plötsligt gick in i en hängande blomlåda och slår således i huvudet i den. Hon blir såklart ledsen o...