Det är fantastiskt hur filmer kan styra, och öppna det stängdas ögon, mina. Jag blir med ens, återigen varse om hur våras liv sker utifrån ett redan bestämt behov. I´ll be given what my life requier, so that i can be who i am supposed to be, for me and for you and you, så tänker jag som tydligen lättast tog sig ut och ner på Engelska. Och hur svåra våra motgångar än kan tyckas vara så kan hända en allt större anledning uppenbaras bakom lidande och sorg. Om vi väljer att se, eller de gånger vi famlar i blindo ändå vågar acceptera de faktum som ovanstående förtäljer. För som allt annat i våra liv så handlar det om aktiva val.

Inställning stavas c-o-p-i-n-g. Och mirakel stavas m-o-d.

God natt

Det är skönt att vara nära, men än bättre att vara naturen nära. Må bra i sig själv och njuta av det Gud skapat. Och jag kan fortfarande se. För som en vän på distans sa en gång till mig, när hjärtat är upptaget med en mängd känslor, det låter högt och mycket så är det rent av omöjligt att höra Hans röst. Men i Hans natur kan jag ana Hans röst även då hjärtat sprudlar. Jag tänkte gå till kyrkan i morgon.

Det är Okavangodeltat i Gävle ni skådar. Om det är exotiskt får nog betraktaren avgöra. Jag såg dagen som en tidsmaskin som tar mig tillbaka till innan vardagen snurrade. Och kan hända jag fann den här.

Undervisning med inriktning mot äldre

Omvårdnad av PICC-line

Syfte

Erhålla en ökad kunskap kring omvårdnaden av en PICC-line. Vidare syftar undervisningen till att bistå mina kollegor med samma kunskap, med förhoppningen om att öka deras trygghet av omvårdnaden kring en PICC-line. Samtidigt syftar uppgiften till att göra mig som elev varse om den didaktiskt undervisande delen av mitt framtida yrke som sjuksköterska.

   Val av område

Den perifert inlagda centrala katetern, snabbt uttryckt PICC-line, ökar stadigt i förekomst inte bara på sjukhusen utan även inom den kommunala vården och hemsjukvården. Sjuksköterskor verksamma i kommunens regi kommer oundvikligen allt oftare komma i kontakt med denna form av infart. Därav finner jag ett vinstintresse med valet av undervisningsområde.

Sjuksköterskan verksam på särskilda boenden arbetar även kvällstid med ett ansvarsområde för ett stort upptagningsområde. Hon arbetar som konsultat med ansvar för patienter hon inte har en fullständig hälsohistoria på och ofta inte träffat tidigare. I dessa möten kommer hon ställas inför nya utmaningar och allt oftare påträffa denna form av infart. Har hon aldrig handhavt en PICC-line kommer sjuksköterskan behöva läsa innantill under mötet med patienten och risken för missöden ökar i och med den osäkerhet det innebär att handhava något man aldrig tidigare träffat på. Däremot om man bara en gång sett, hållit i och träffat på denna och andra former av medicintekniska hjälpmedel kommer hon att känna sig tryggare och som alltid utsända denna trygghet till patienten hon har framför sig. Syftet med valt undervisningsområde är således att nå en aning av denna trygghet för sjuksköterskan ute i den kommunala verksamheten.   

Att utstråla en säkerhet och lugn för patienter i allmänhet är en viktig komponent för att åstadkomma god och säker vård. Att utstråla lugn i mötet med personer med demens i synnerhet är essentiellt för att ge en god och säker vård, och vidare för att införliva livskvalitet för dessa personer. Kan vi hjälpas åt att öka den känslan för sjuksköterskan i mötet med nya medicintekniska hjälpmedel får detta även ett gott gensvar hos den patienten med ett redan utsatt intellektuellt försvar mot sin omgivning. För den som genom sjukdom eller på annat sätt förlorat sina intellektuella kunskaper går det inte att förklara hur saker och ting hänger samman. Därav blir det tydligt hur viktigt det blir att jag som vårdare kan utstråla ett lugn och en säkerhet i mötet med personer med demens där jag inte med logik kan förklara vad jag utför. Man kan tro att jag med val av område valt att fokusera på sjuksköterskans ökade kompetens, men jag vill mena att jag istället med val av område syftar till trygghet, närhet och säkerhet för personer med demens eller annan sjukdom där man är utsatt i världen omkring. Om sjuksköterskan kan minimera sin osäkerhet i mötet med nya instrument kan hon ägna sig åt det förhållningssätt och beteende den demente kräver för att god omvårdnad ska kunna ges. Jag tror att själva sysslan ibland får stå överordnad kunskapen om grundbulten trygghet, närhet, säkerhet samt integritet och däri finner jag en vikt i att vara så trygg i sitt handlande att bemötandet alltid får stå överordnad sysslan.

Pedagogiskt ställningstagande

(Bok saknas i nuläget, ska lånas)

När, var, hur?

Undervisning sker med material för omvårdnaden av PICC-line. En ”arm” lånas från högskolan för lättare demonstration av omläggning, spolning, provtagning och inj/inf. Undervisningstillfället hålls i ett avskilt rum avsett för mindre möten. Långbord där deltagarna sitter nära demonstrationsarmen, samt att antalet deltagande hålls nere för att öka möjligheten att se och själv få prova på omläggningen av infarten. Om någon av undersköterskorna är intresserade är självklart även dessa välkomna. Jag förbereder en power-point redovisning vid sidan om för att lättare hänga med i undervisningen, men även för att jag själv lättare ska kunna falla tillbaka på dessa typer av föreläsningsstolpar. Jag skriver även ut papperskopior för mina kollegor att ta med sig därifrån efter undervisningen är avslutad. Undervisningstillfället bör inte ta mer än 30 min.

Utvärdering

Respons från deltagarna:   

Tog ett par glas och blev således av med förkylningen. Alternativ medicin är icke att förringa. Gårkvällen var dock ingen höjdare vill jag påstå, och nu blir det Stockholm två helger i rad så utgång lär dröja och bra är väll de...

Gjorde ett kvällspass i går, 15:00-21:00 med två körningar och mycket bra samtal på stationen. Vi fundrade kring hur den självuppoffrande delen i vår yrkesproffession påverkar de valen vi gör utöver det vi är betalada att göra, och hur och vem som vinner på detta, den samhälliga vinsten kontra den yrkesmässiga proffesionens vinst och om dessa går att se som en och samma. Vi pratade också kring det som stavas VVV, vara vettig vuxen och hur vi alla kan bli en sådan för de bortglömda barnen. Vi pratade om trasiga förhållanden, kontroll och missbruk. Vill påstå att jobbkvällen var bättre än utekvällen. Men sådant kan man ju inte veta innan.

Jag har vidare tänkt mycket på den självuppoffrande delen i livet till skillnad från den i vårt yrke. Och jag tror att det var detta som jag sytade på att jag hade i fingrarna och ville skriva om. Men det är en tankenöt som jag måste få knäcka för den är inte enkel. Kontentan når vår Jesus och den totala uppoffringen utan gengälld i tanke. För det är en stor diskreptans, vi blir ofta besvikna och ser oss som utnyttjade då vi inte får eller till och med får ris tillbaka som svar på en hjärtelig handling. Jag ska spåna på en teori och återkomma.

Nu ska jag äta fläskkorv och potmos.