I mina inlägg förhåller jag mig anonym. Ni vet inte vem jag är, och jag vet inte vilka ni är. Men jag berättar om mitt liv för er. 

En kvinna på CSI-miami ligger död på obduktionsbordet. Hon har ett blåmärke på kinden, och en inre halshuggning. Ett hårt slag över halsen har separerat huvudet från nacken. Tänk en gång om detta vore du, eller din vän. Och du förstog inte förrän det var försent. Du såg alla tecken men gav dig själv ursäkter för att inte lägga dig i. För man ska inte, för man vet inte. När det gäller barn ligger det i mitt yrke en skyldighet att anmäla missförhållanden även i "misstanke till". Varför vi inte har samma skyldighet när det kommer till vuxna i missförhållanden är just för att dom är vuxna och kan föra sin egen talan. Men efter varje kränkning blir den rösten svagare och till slut tystnar den helt. Kanske hon då ligger på obduktionsbordet, och barnen vad blir det av dom?

Tänk på det nästa gång du ser ett blåmärke.

Väkommen in.