Högtravande vet jag kanske inte. Satt ner i sadeln och cyklade med känsla, som alltid. Något pretantiöst ham hända, men högtravande nja.

En rättelse av eget språkbruk.

Välkommen in

Dagen har varit bra. Ensamhet är underskattat helande. Med öppet fönster och bar överkropp har solens strålar värmt upp min frusna kropp. En cykeltur, som slutade på ICA och en coca cola och en nya tandborste. Skönt där på cykelns rygg, högtravande trampning med blottat ansikte under solen.

Jo, jag mår bättre. Har efter några timmar njutning, hängivit mig åt studier. Nu har dessa lagts undan, och jag somnade en timma. Att det är så skönt att sova på dagen. Under tystnad. Under lugn. Det är en sådan njutning och total avkpoppling. Och man vaknar mosig men oftast med energi. Kan hända man blir mer seg än innan sömnen, man vidhåller att kroppens hämtar energi genom sömnen, dag-sömnen.

Vad får man mer helande krafter av tro, än värmande solstrålar och högtravande cykelturer, och ensamhet. Solnedgångar som påvisar Guds närvaro kanske. Musik som vaggar kroppen i alldeles rätt riktning. Och tulpaner, ja blommor är helande och påvisar den vackra skapelsens tanke.

Nu njuter jag av ensamhet och av en rosa himmel och undviker att tänka på avgaser och andra gaser. Och visst är livet skönt.

Välkommen in.    

Skulle bli så mysigt. Ute i bönan med goa kursare. Men så blev jag så risig i kaggen, as thay say. Jag ställde in och får husa hemma. Tänker på er och avundas er trevnad. Med de kommer fler tillfällen under året.

Klart jag snyftar en aning. Men man får ta å gilla läget och se hur andra även trillar dit ibland. Gläds åt det fina vädret för er där i solgläntan. Grilla å mys för mig också.

Sätter mig vid symaskinen en stund å mediterar. Ljudet från gasen vaggar mig in i ett lugn. Ska unna mig en pyssel-stund. Filosofera över situationen. Tankens kraft och Nillas operation. Önskar dig välmående. Är värda det, eller hur.

Välkommen in.