Nu tappade jag colaflaskan i golvet. Med resultatet att det således blev cola överallt. Jag är så svag att jag inte kan hälla upp ett glas cola till mig. Halsen är svullen och på smärtan att dömma även fylld med glasbitar. Ett ruskig vad jag bedömmer vara virus. Överväger att spotta saliv i en skål då varje svälgning tar sig uttryck i svettattacker och smärta.

Men bortom denna infektion ler jag för att våren ler mot mig och alla är vackra.

Välkommen, men håll dig borta, jag smittar.

 

k l a r a

12 april 2008 23:26

krya krya krya på dig love!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

För att kunna leva. Så heter boken jag lyssnar på. En värld jag knappt kände eller känner till. Som en fiktiv värld beskriven av en hjärna full av skruvad fantasi. Jag vet inte hur jag ska reagera på det jag hör. Jag vet inte hur jag ska förhålla mig...

  ”När det är jobbigt, då är det jobbigt”. Sagt med eftertryck av läkare på BUP i Visby. Den 10 maj 2017 klockan 09:40 skrevs sammanställningen av tidigare utredningsresultat och kompletterande testning. En journalanteckning som innehål...

Ett förtydligande. Jag älskar mer än något att ha tråkigt med mina barn. Att vara nära. Det är aldrig och kommer aldrig att vara tråkigt. ...

Jag blir så ledsen. Så jag skälver på insidan. Mina barn, kloka och snälla ska behöva växa upp bland så mycket ondska. Och dina barn. Bland rädsla. Växa, gå i skolan, jobba, älska, skratta, gråta. Älska någon. Känna kärlek och sorg. Ni vet. Dem ska l...

För några dagar iaktog jag ett spännande männskligt fenomen. En familj var på väg ner för backen innanför österport. Dotter går i egna tankar när hon plötsligt gick in i en hängande blomlåda och slår således i huvudet i den. Hon blir såklart ledsen o...