När tvillingskrällen i Melodifestivalen hade lagt sig så la jag mig själv också, läste ett kapitell och somnade gott bredvid D. Idag har jag suttit med artikelgranskning från sen morgon till kväll. Utifrån uppgiften har jag avklarat minst 75 %. Tar resten i morgon och finslipar på tisdag.

Nyss tagit en längre promenad ner till Riddersvik och vattnet. Hämtade upp min hemliga vän som följde med oss på en promenadrunda. Helgen avsluatdes i vänskapliga tecken och tro på varandra.

I morgon optikern och en snabb dejt med M med överlämnande av sociologiböcker. Annars förblir datorn min närmaste med vidare arbete.

Ikväll dejt med D och en kopp te och en tårtbit.

Sluta aldrig fundra. Glöm inte din granne, var inte rädd för henne.

Välkommen in.  

15/2

Följde med favoritmamman till optikern. Bokade själv in en synundersökning på måndag den 18/2. Bra erbjudande på båge och glas.

Solen lös på blå himmel och under en blinkning byttes solen ut mot snökaos, lynnigt väder. Hemmåt efter en riktigt trevlig dag med dig mamma. Träffade D i Barkarby. Mot ikea och lusten att skapa nytt tog överhand och krediten kom fram och jag kom hem med en byrå. Just så var det inte riktigt, vi har dålig plats för förvaring och nu har vi istället för att använda fina kläder som matta ökat förvaringen och sovrummet är åter en plats för rekreation och lustfylld tillflykt. En fristad för själen.

16/2

Idag har min hemliga vän varit med mig. Åkt skridskor har vi gjort och du ville kolla på basketmatchen som spelades intill ishallen. Du njöt och du klappade händerna. Hade fantastiskt bra koll på poäng och tidtavlan.

Väl hemma spelade du på datorn. Börjat tröttna på den verkar det som. Vi pysslade istället, du ritade. Vill säga att du hade en bra dag, dock verkade du lite låg och inte vidare glad i själen. Känns sorgligt och svårt att hantera när jag upplever mig som maktlös. När vi sa hej då sa du att du var arg, att jag skulle stanna och gå på samma gång. Dagen avslutades ilsket och otacksamt. Men jag vet.

Hemma igen, kollat på melodifestivalen och när tviillingarna skrällde till i slutet undrar jag som jag alltid gör vi dessa tillställningar, vilka är det som röstar egentligen? Inte är det då jag kommer jag senare på och då får jag äta upp mitt klagomål. För förhåller man sig passiv i dessa egentligen triviala tillställningar kan man heller inte klaga över låtval och eventuell vinst. Åt gott och hade gott sällskap i M. Du är du för toppen, med rörlig hjärna och likartat kontrollbehov utgör vi en god kombination.

Nu ska jag skaka av mig ont samvete. Uppifrån syns goda intentioner med handlingar klart. Och jag vet. Att Du vet.

Först, välkommen in. Senare sov gott.

Det är fantastiskt bra att M följde med som support. Inte en sådan som sitter på andra sidan luren och försöker svara på varför digitalboxen inte fungerar. Utan support med stöttande bemärkelse. Tack M för det stödet.

Svårt att återberätta vad han såg och sa. Men i samma ungefärliga storlek som sista ultraljudet. Tyvärr skymtade något på andra sidan, suspekt blev hans ord. Mätte storleksmässigt 18 mm så inte var det stort. Undersökningen var förenad med viss smärta, men M höll handen på mig så det kändes betryggande.

Efter u.l gick vi till mottagningen och med hjälp av M bytte jag läkare. En kunnig på området. Teratom och fertilitetsproblematik. Ska ringa och be om en tidigare tid när u.l svaret kommit dom till handa. Det går ju på en gång, men just då hade inte läkaren dikterat klart. Men bör nog komma tidigare även om viss motvilja finnes. 

En sak som bekymrar mig är vad u.l läkaren såg. Han tyckte att främst den vänstra äggstocken förutom "monstret" såg ut att vara typisk för polycystikt utseende. Har hört förut men sedan har någon läkare avskrivit diagnosen för att sedan ta upp möjligheten igen. Jag känner mig i alla lägen som ett vandrande frågetecken. Kan ingen berätta vad som händer i mig. I dagsläget tar jag hellre en tråkig diagnos eller flera än ingen alls. Känns som en avdankad sång om ovisshet. För det är den som gnager som ett råtta i mig. Smärtan gnager till viss del den också, men mest för att påminna om ovissheten.

Efter besöket på KS träffade jag senare upp J och två härliga Gudbarn, Gossi och Mummis. Gossi skulle till läkaren och röntga sina små lungor. Kul att kunna hjälpa till i den mån man kan. Mummis och jag stannade i väntrummet och skrattade och lekte. Jag kommer ihåg din entre i livet. Såg på när huvudet kom ut och sedan kom din fina hand. Och din mamma då, vilken kämpe. Du tog tid på dig och du gjorde mamma lite illa. Men när du till slut kom gick mamma in i andra vändningen och fick åter sina krafter. Idag hade vi allt rätt kul. Bror din fick en krockodil för gott uppförande då dom tog kort av hans lungor.

Idag som alla andra dagar är vi hjärtliga mot varandra.

Välkommen in.

"I know stuff- I read books".

Dagens kommentar ur top model. Den är klockren.

Idag har jag varit aktivt passiv. Haft datorn som närmast anhörig. Har skapat ett ursnyggt CV. Livserfarenheten ska ner på pränt. Att marknadsföra sig själv är inte lätt och med syftet att skriva till sig ett stipendium är svårare. Men nu är det gjort och jag är fantastiskt nöjd. Dock har jag skjutit upp granskningen av arktikeln. Inlämning på tisdag den 19/2 så tid finnes.

Mer då, jo har när D kom tillbaka från jobbet dragits ut i örat för en promenad. Vårfin dag, men tvärr hade solen gått ner. Gick till postinlämning på Hemköp och köpte även frimärken för att posta formuläret väl formulerat till Huddinge fertilitetsenhet. Nu är det avklarat.

Laddat ner blanketter till MFS-ansökan. Skapat ny mapp där allt av vikt inför stipendieansökan samlas. Ansökan sker nämligen innan 15 mars därav elden i baken ni ser.

I morgon ska monstret fotas med hjälp av en "dildo". Jag ska alltså på ultraljud av min vän teratomen. Lider av smärtorna den bjuder på, så vi får se vad utgången blir i morgon. Kallelsen gäller enbart ultraljudet på spec-enheten så vidare samtal om framtiden blir vid möte med behandlande läkare. Vem det är vet jag inte, och visar det sig bli mannen jag sist mötte, säger jag tack, men nej tack.

Annars skönt att sitta hemma med D i soffan. Slippa äta ensam och också träffa lite vänner. Ett liv uppdelat i två. Ett i Gävle och ett här hemma.

Och nu är jag hemma.

Min grupp av hårt studerande tjejer har i och med denna kurs splittrats något. Ska medges att jag hamnat på kälkbacken och kanske lite utanför, men visst är så att en smekmånad inte kan pågå hur länge som helst. Jag har haft sådan tur med er tjejer, vi hjälps åt fantastiskt bra och avhjälper varandra när det hopar sig. Men i och med detta uppsatsskrivandet har det väll av förklarlig anledning skapats lite avstånd. Men kanske är jag lite less ändå. 

Det blev nyss en missuppfattning på hemmaplan, en bekant såg mitt monster som något att gratulera. Så för att klargöran mina kryptiska meningar, jag är INTE gravid.

Annars, välkommen in.

Sitta på bussen, två timmar hemfärd. Men skönt att komma hem ändå. Och på bussen sover jag oftast från påklivning till avklivning. Och billigt är det.

På torsdag är det uppföljning av monstret. Ultraljud på KS, enheten för fosterdiagnostik och gyn-ultraljud. Önskar har en bild på monstret, magneta fast på kylskåpet för att likt blivande föräldrar förundras över- är den där verkligen inuti Mig?

Nu är monstret inget mer än en växande könscellstumör som med medicinsk terminologi också heter teratom. Teratom på grekiska är monster. Därav monstret. Består av könsceller som differentierar till olika vävnader. Så på det sättet har jag likt blivande föräldrar en växande kotte i mig. Ett litet monster. Ja, man kommer ingenvart utan humor.

Fundra vidare. Välkommen in.

"Här" är alltså där studierna mina bedrivs. Lever som en omkringflaxande driftare. Med familj i storstaden och studielitteraturen i Gävle. En uppdelning som fungerar förträffligt. Oftast.

Än en gång. God natt och välkommen in.

Det här var det bäst jag tagit mig för på länge. Rensar och sorterar. Som man blivit rekomenderad. Och fast då ögonen kliar av nattsudd kan jag inte låta bli. Att använda ord för att berätta är så skönt. Och sedan kan det bero på den lite tysta tillvaron i Gävle. Genom att använda skrivna ord för jag en konversation med er alla. Och tystar tystnaden.  

I morgon vänder jag åter hem efter en vecka här. Men vilar inte mina fingrar för det, och låter de grå små fortsätta sortera, analysera, konstatera och ännu mera.

Fundring; Är det mening av allt ska ha en mening?

Så härligt att fundra. Låta tankeförmågan vandra. 

God natt och välkommen in.